Redan medlem?
Logga in
I stundens obalans
Hur vild är inte natten som ropar mig åter i mörkret ekar skratten där lusten stilla gråter.
Ur min tomma svedda blick hämtar tårar sin nyans luften darrar ännu het i stundens obalans.
Bunden vers
(Rim)
av
Peter Kohlm
Läst 186 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2016-12-20 17:36 
|
Nästa text
Föregående
Peter Kohlm
|
