Du regnbåge i skyn
som sprider sådan fägring
Dig kan man inte nå
du är som öknens hägring

Jag ville ta din hand
och hålla den så ömt
Jag ville stå vid havet
och minnas allt jag glömt

Jag ville skåda färgen
där bågen har sitt slut
Jag ville se en skönhet
som aldrig setts förut

Jag ville se din gloria
ditt vackra klara ljus
Jag ville stå på stranden
och höra vattnets brus

Det sägs att vid din fot
du gömmer livets skatt
Ett guld och silversmycke
som gör var människa matt

Det sägs att de som söker
har själen fylld av sorg
Men den som guldet finner
får kärlek till sin korg

Så sök du som är värnlös
det gjorde även jag
Du kanske finner lyckan
och kärleken en dag

(Copyright © ULJO)