Jag gjorde det jag gjorde för att fly en sekund.
Fly från den värld som skapats åt mig av det ansvar jag hamnat i.
Det var som att andas normalt för första gången på 26år, där tanken fick vila, där själen fick andas och där jag fick vara i nuet.

Jag är inte stolt över hur jag gjorde, jag önskar att handlingar inte har konsekvenser men sådant kommer man inte ifrån.

Det enda jag kan göra är att vandra framåt.


Ingenting kan läka ett svek man kan bara lära sig leva med det.