Jag skapade min tiger på ryggen.

Utanför Venedig för ett antal år sedan.

När jag satt ensam och skrev i den italienska natten.


Och bilden blev tydlig.

Mycket klar och vacker.

Som en ren uppenbarelse.


Bilden sved många år i hjärnan.


Och formades i sinnet.

Med mängder att tillägg av erfarenhet.

Och varje linje har en utomordentlig betydelse.

Innan jag tatuerade i den på ryggen.


Och nu.

Vågar ingen.

Attackera mig bakifrån.


För.


Då ryter bara tigern.

Och försvarar mig.