"du vet. hon har ett leende som räddar folk"
"aha"
"eller väcker mig liksom. väcker något i mig"
"aha"
"man känner lågan"
"aha. illusion?"
"Vet inte? kanske? gillar också hur ett par byxor passar henne. Och hennes ansikte. jag gillar det ytliga också"
"du vet, de är lätt att man fyller i för mycket. de kan bli för mycket att leva upp till"
"jo. jag vet"
"De bästa är ändå att vara lite mer chill än på"
"inget problem jag haft hittills"
"aha"
"slutat dricka?"
"Inte för mig länge"
"va annorlunda"
"vild"
"galen"
"full av liv"
hahahaha
"livet är sekunder. De är få som vill se det så men så är det. hela våran verklighet är uppbyggt på sekunder. hur vi är just nu. mår just nu. tycker just nu. kärlek ger oss längre varighet. något att vara. känna och se fram emot längre"
"aha"
"Jag är luffare in i märgen"
"aha"
"människor är speglar"
"aha"
"du ser dig själv"
"aha"
"dina brister"
han plockar omsorgsfullt fram paketet. drar av plasten. det prasslar. så mycket familjär kärlek i rörelsen. sätter filtrert mot munnen. håller fast den genom att trycka försiktigt med läpparna. tändarens låga dansar över änden. Och jag saknar ingenting med det. Men jag kan se hur man faller för illusionen. kanske man behöver fattigdomen för att verkligen pusha en?
jag är i solen. nu och för alltid.
"är det lugnt om jag beställer en öl?"
"a fan"
"säkert?"
"absolut"
"ska du inte"
"nej"
"ingenting"
"I'm good"
hans ärlighet använder han som ett vapen. en yxa han jagar sin osäkerhet med. Och gör misstaget att vara för ärlig...
Men det går att snacka med honom. de gillar folk... känns som jag skrivit detta innan? är de sekundära tankar fast i samma mönster redan nedskrivet?
hon fattar inte riktigt vad han säger. men det är fascinerad det han talar om! men de är dags att dra sig ur...
ursäktar sig. går in i sig själv. smälter de som sagts. intrycken och tankarna ...