Att balansera på kanten
Ena sidan ljus den andra mörk
Eller vänta nu skiftar det igen
Som natt blir dag och dag  blir natt
Ständigt är jag i gränslandet
Till något jag inte kan förklara
Jag blir hög på livet alla färger bländar mig jag hinner nästan inte andas euforin gör mig yr
För att ögonblicket senare kastas ner i avgrunden där allt är bränt
Allt är grått
Finns ingen mening med någonting
Tomhet
Den förbannade tomheten
Som får mig att söka kickar
Vadsomhelst
En känsla att byta ut
Allt för att slippa ångesten
Som äter mig levande inifrån
Som blöter ner min kropp
och
Kväver mina andetag
Stänger ner sinne efter sinne
Mina ögon kan inte se
Hör ingenting utom utom bruset
och mina ben kan inte stå
Jag hade väl också velat allt det där
Men min ångest åt upp mig
Jag
Kunde inte stanna
Jag ville inte dö nyfiken
Jag skulle fånga dagen
Natten
Vart ska du?
Jag ska gå dit benen vill
För hjärtat längtar
Kroppen hungrar
Efter mer
Än den kan få
Begäret tar över
Radiostyrd
Av nåt mycket starkare än jag kan förstå
Lycklig för stunden
Landar i tomhet
För jag ville nåt annat
Ville nåt mer
Ner i avgrunden
Upp i rymden
Någonstans där
I gränslandet
Där
Bor jag