Du fanns där.
Du och några fler.
Ovanligt att ens någon är där, åtminstone för min del.
Men jag förstår nu när du går att jag inte får allt som jag hade igår.

Jag säger tack och adjö, vi ses när det behövs.
Jag önskar dock att jag kunde ha allt, men det kan ingen.

Jag fanns också där, men jag var ensam.
Jag går också och det är nog bäst, för stannar jag kvar får vi aldrig några svar, det är bara vi går ända till nästa år.