så naiv man kan vara

tro alla människor om gott

det är ju bara

en gåva jag fått

till ingen nytta den är

drar alltid korta stråt

är alltid till besvär 

får mig ofta till gråt

tilliten tilltufsad blivit

jag på ingen litar

livet mig inte givit

har gått på nitar

varje gång jag trott

detta måste vara rätt 

någon av mig snott

mitt vänliga sätt

luttrad jag borde vara

lurad om och om igen

men nej jag då svara

jag vill ju vara en vän

hoppet har jag ändå kvar

det sista som aldrig dör

i mig jag ändå har

det till mig människa gör