Varför viskar livet tillbaka så högt?


När man försöker viska så tyst och ödmjukt.


Medan tårarna faller och rösten spricker.


Och så skriker livet bara tillbaka.


Så hård i rösten.


Trots att man gjorde så gott man kunde?


Och.


Bara ville.


Att någon kunde älska en?