Du tror att du får så mycket applåder och uppmärksamhet
Trots att du nu sitter ledsen och full i din ensamhet

Du tror att du var någon slags hjälte för detta hus
Kanske var det den inbildningen som blev ditt stora rus?

Men när verkligheten tog strypgrepp bakifrån
så leker du oskyldig som om det var ett rån

En hög av ekonomisk och känslomässig skuld
Ha! Du som faktiskt trodde att du var gjord av guld

Ner i det oändliga mörkret drog du oss alla
skadade som vi var så fortsatte du oss nalla.

Den enda person som från vårt liv dig kunde radera
hon hoppades på att det kanske bara var en dålig era.

Förblindad av din smuts hon var
hon kunde inte ens ge mig ett ärligt svar

Om du bara visste vad det sas bakom din rygg
hur du är så dum, ful och stygg!

Det finns ingen empati för dig kvar
du kommer förbli det du alltid var

Jag är inte rädd, jag fruktar dig ej
en kort kram och ett snabbt hej,
du vet att jag hatar dig x