märkta genom livet vi går 

allting sätter sina spår  

rispor i kropp och själ

ärren finns där likaväl 

barnet minns i vuxens kropp

när det inte fanns nåt hopp 

komma undan allt det otäcka 

att den hemska svedan släcka 

tiden inte läker alla sår

när ingen riktigt förstår

varför blundar alla

blickar så kalla

förövaren går fri

kan inte låta bli

en känga ge

till de

som alltid vänder bort blicken