Du tittar kanske på Atlantiska Oceanen precis just nu.
Och orolig besvärad av din blick slår Han hårt med sina
vågor mot stranden där står urgamla doftande klippor.
Jag är långt bort ifrån Honom men jag hör,känner djupt
hur Han redan saknar våra nattvandringar i vers.

O!Hans poesi överträffar mänskliga poeter!

Mina försiktiga ordsfots avtryck finns kvar i sanden
och med sitt salta vattens dimensionslösa tunga
slickar slukar sväljer Han dem med längtan...