Så är den äntligen här,                                                                                                               vägen som till vintern bär.

Hösten har kommit med sin praktfulla färg,                                                                      Kylan tränger in i ben och märg.

Visst känns det väl ganska skönt                                                                                         Att allt inte längre är så glatt och så grönt.

Nu finns det äntligen tid att sjunka in i melankoli                                            Tid att tänka på sig själv,  på livet och filosofi.

med gott samvete tillåts man sitta inne och njuta                                              Svepa in sig i en filt och ute höra vinden tjuta. 

Grå dimma och mörker syns när man tittar ut.                                                               Det är så det är vid livets slut