allra käraste syster

dig som jag såg upp till

du som kunde skratta och skämta

inte skulle du väl lämna mig

eller alla oss andra

men livet gav dig en sjukdom

du genomgick smärtsamma behandlingar

jag vet inte hur många år

du kämpade på

men till slut sa kroppen ifrån

den orkade inte längre

du somnade in

för att aldrig mer vakna

och jag saknar dig

allra käraste bror

jag saknar din humor

och ditt glada skratt

våra långa telefonsamtal

inte heller du skonades

din sjukdom tog också ditt liv

din sista tid var plågsam

men du höll skenet uppe

ville visa dig stark

du finns inte längre hos oss

även du har somnat in för evigt

jag saknar också dig

två syskon jag mist i år

jag kan inte gråta

för mig lever de ännu

men jag vet inom mig

de ligger i den mörka jorden

jag hoppas de fått frid

inga plågor mer

bara stillhet och ro