Hemma hos Anders och Annelie

”Har du somnat?”

”Ja.”

Annelie

Ligger i min säng.

Försöker drömma, men

drömmarna är tomma,

lika tomma som jag. Det finns

ingenting att drömma om,

ingen att drömma om. Alla som

brukade finnas i min drömmar

är borta. Försöker komma ihåg

hur det kändes, men

kan inte minnas.

Har inga drömmar kvar, bara verkligheten.

Tänker att det är så det är.

Man drömmer, man längtar,

man känner, men

det är inte verkligheten,

det är bara tankar, ord, drömmar.

Detta är verkligheten.

Verkligheten är bättre än drömmar,

därför att den är verklig.

Skulle kunna resa mig ur sängen,

och gå in till dig. Skulle kunna

lägga mig vid din sida,

lägga min hand på din. Vill

vara trogen. Det kommer inte

vara svårt. Känner ingenting

när du smeker mig. Jag är

inte ensam, och jag är

lika ensam som förut.

Du finns där, du kysser mig,

jag känner ingenting.

Tänker; det måste vara något fel på mig.

Tänker; så här det för alla,

de är bara skickligare än jag är på att inbilla sig,

de tror att de känner saker, att

det händer något inne i kroppen,

de har hört och läst,

de har en starkare tro än jag har.

Det är inget fel på mig,

så här är det för alla.

Detta är verkligheten.

Varken mer eller mindre.

Det skulle inte göra någon skillnad om det vore någon annan.

Det skulle inte kunna göra någon skillnad,

det är dig som jag tycker om.

Du är mannen som jag tycker

mest om i hela världen.

Min första, min sista,

det finns ingen annan,

det kommer aldrig finnas någon annan,

det här är hur kärlek är. Detta är

inga rosa drömmar,

inga fantasier,

inga ord, detta är verkligheten,

jag ligger här och du ligger där, du rör mig, och jag känner ingenting.

Det är inte möjligt.

Det måste finnas något mer, något annat.

Det är inget fel på mig. Det måste vara något fel på mig.

Varför kan jag inte?

Jag vill ju. Du är den enda jag

vill leva med, den enda jag

kan leva med, den enda jag

känner mig trygg med. Varför kan jag inte?

Du är den enda som vill leva med mig, du är den enda som vill vara med mig, ingen annan kommer att vilja.

Ligger i min säng.

Kan inte drömma längre.

Detta är verkligheten.