Jag har alltid haft förmågan att rafsa ned mina tankar, känslor och drömmar på papper.
Klargöra, kartlägga och för en liten stund förstå min värld.
Stoppa kaoset, vila i en stillhet jag skapat åt mig själv.
En liten siesta bara, för min egen psykiska stabilitet.

Rädslan att jag tappat det. Rädslan att jag inte hör mig själv längre.
Jag har känt det förut, det var så länge sedan nu.
Dövheten som ibland slår till - JAG HÖR INTE MINA TANKAR.


HJÄLP.JAG.HÖR.INTE.MIG.SJÄLV.HJÄLP.