Det är grått
Liksom av ångest
Över regnvåt asfalt
Tiden smeker ramen
Av verklighet

Hon blir en levande del av min tavla
När hon korsar tanken
In i min värld

Hon gör sin bästa roll
Ljust leende
Ett välbekant ansikte
Fullt av värme och kärlek

Sanningen
Den slår som ett hårt slag i magen
Gråten
Den riktiga
Ärliga
Saknaden
Är en sorg

Där är hon ju
I egen hög person
Hon som jag älskar
Iklädd den roll där hon hör hemma
Så som jag saknat henne

Min mamma
Mitt i den verkliga världen