DET SISTA LJUSET

TRO HOPP KÄRLEK

.

Kärleken var bara en illusion

Den var bara till låns

Uppfylld glädje strålar samman
I tron om att Vi; vi som betraktar andra
som sviker, berdrar, tröttnar, vittrar sönder

... och går
I tron om att vi består

Ingen kan vandra i varandras sår
den enda som består
är när Du i total ... sanning

ur Ditt själv går
Men dit Du eller jag kanske aldrig når

.

Hur vara sann
...
när allt i fostervatten försvann?
Att hitta tillbaka till "Gud"

Och när såren vandrat i varandras var

Ingen medvandrare på jorden att klandra:
för "kaka söker maka"

Och det vi sänt - är det svar vi får tillbaka

Även trasiga vill älska
Även enslingar har längtan

Och när såren vandrat i varandras
kanske inget finns kvar

Infektion när inte passion men ger ömhet
och vacker empati som kitt - kanske?

.

Mer än MINNET om kärlek som var
Drömmen, känslan, den totala

Bilderna, känslan som evigt lever kvar
men inte är - men ändå känns
Svunnen känsla på import

Dubbla kännanden - idag kall för nuet

Men så berörd i dået ...

Allt på samma gång

Och vissheten, vet, vet: att allt är en resa...

Vet just nu
att ... reser ... att inget är statiskt

Allt är föränderligt

Inget kan hållas kvar
Inte ens av kärlek eller det vi TROR
är kärlek..

Jag önskar från djupet av allt som är jag

ATT
all Kärlek var investeringar

och ÄR ...

som förräntades och var kvar

Är kvar!
I nya fonder och nya former

Så vill jag tro - även om mörkret
lagt allt lock på

Händer som markerat avvisar: 
- BORT!

"tack för allt" är sagt
värdiga avslut

.

Ändå vill jag tro att själsfränder som var par
möts igen

Bortom sina skuggor av relationer,

Konstellationer i
romantik och förväntningar

 ... Formen som nyttjades för insikt ...

Rollen vi intog bortom
våra egentliga väsen

Jag vill tro på att Kärlek är något vi bygger på
i varje liv

Det gör ont, det gör gott, men inget kan fly
Även om vi försöker

.

Kärleken är större än oss

Mer än en känsla
mer än ...  samhörighet och sammanhang

Kärleken är kvittot
Ljuset vi möter på andra sidan
Då vi alla klätt av oss skalen

En dag möts vi, alla vi som älskat
 ... I ...
strålar av ljus

Bortom illusion om samlevnad, förhållanden,
avtal och romantik

Och sånt som hörde jordelivet till
för oss som var små ...

.

Allt vi gjorde EGENTLIGEN var att nära
LJUSET

Klarhetens ljus

Men HÄR och NU på jorden
kan det andas tungt ibland
halsen stryps åt ...
... hjärtat ...
... pressas som under en sten

svagare och svagare för att minnas att inte
ge ut sin kraft, sitt hopp
 ... Till något utanför

.

Egna hjärtat behöver allt syre
om Vi ska orka tro att vi kan Älska

Som mamman som ser sitt barn flytta ...
ut

Som änkan som ler tacksamt vid ...
graven

Som de plågade som tvingas ut ...
krig
för att i avtrubbning eller upphaussat

själsförräderi av inympad vrede,
självförsvar, snedvridet patos och
rädsla som i värn

dräpa till priset ... att inte själv bli dräpt

MEN DRÄPS:

Kanske sista tanken går
till den som tände en stund i Kärlekens ljus
Den som fanns ... och påminde om lågan?

I djupaste tacksamhet som översköljer sorgens
tårar

Som den troende på något mer som tänder sitt sista Ljus
som stavas HOPP

© DominiQue