Lönnens vissna matta

ligger över gräset

allt vilar

Den korpsvarta sover

sömnen är djup

drömlös

Häruppe går vi

fattiga arma satar

utan ledstjärna

Våra bröst är tomma

vi behöver fyllas

få känna dig

Drömmar väver in

våra tankar 

i dem ser vi dig

Vacker som en vårdag

en snövit

med klara röda läppar

Du fyllde barndomen

med värmens sköld

runt våra smala armar

Nu har du lämnat

dina barn är kvar

de som bär arv

Saknaden finns

i de tomma steg

som vi går