Olustig föraning genom hela kroppen
Avvisande och omedgörlig blir den tvärt
Som om cellerna skriker och flämtar och
muskler likt rötter i urlakad jord
Som om blodet som pumpas är destillerat vatten
Som om hjärtat pratar ett okänt språk

Bagatellen förvandlas till orubbliga berg
Tankarna forsar mot slutet
Ben som om gått i trögaste kärr
Armar som om de simmat i gyttja
Och ett huvud berövad sitt syfte

Medvetna andetag
Långsamt med magen som det står
Det finns inget att gräva
Inget annat finns
Lära sig andas igen och bejaka
Och stängd är samma väg tillbaka