Det här rummet är inte bara stort, det är fyllt till bredden av nålar och sytrådar
Blasé så blasé

men du kreverar när du hör din moders röst ropa långt bortifrån kanten av din stormvåg
Din ömma moder
Hon älskade att skapa, att sy och sömma. Dina barnafötter bar alltid sockar
Gjorda av en mors varma händer
Hon gav dig värme

Nålar och sytrådar går väl ihop med minnet av din mor. Du vet nog var det ligger
Nystanet du gömt

Du samlade så länge på din mors garnstumpar av Freuds lära,
Du längtar efter att linda in ditt vänstra pekfinger i det vita garnet. För att stoppa vågen
Jag vet, för du gör det i sömnen. Lindar och lindar

Blasé så blasé



Men du vet var du hittar nystanet