Jag ser en flicka på rälsbussen
Strömskenan hänger ned och gnistrar. Det är natt. Hon sitter bredvid mej, hon säger: Sverige är vackert utan folk i rörelse.

: `Sitt ned` ryter lärarinnan i klassrummet
och drämmer en pekpinne på tavlan och beskriver situationen som outhärdlig.

Flickan stegar in i rummet, plockar ned hela fasaden bit för bit. och reser ett pariserhjul med plats för alla i rummet.

en överlägsen plats att se sin värld med tänker hon och viker ett pappersflygplan av sitt betyg och låter det sväva fritt i luften.

Jag gömmer mitt ansikte bakom skärmen och ler i mjugg
jag vet hur svårt det är att få vara ett barn ibland. Jag vet för jag har själv varit ett.