Jag tänker att mina
tankar är som glas.
Nya är de omöjliga att hålla
allt för heta
bränner allt
i sin väg.

De kan vara mjuka och behagliga
eller hårda och vassa,
skär och sticker
när man försöker
hålla dem fast.

Andra ser man rakt igenom,
som om de inte fanns.
Somliga förleder,
perspektiv och färger förvrängs.

Vissa är oerhört färggranna
vackra fulla av liv.
Rätt stöpta håller de livets champagne
och ger dess smak full rättvisa.

Ändå är de alla lika.
Släpper man dem trasas de alla sönder,
krossas till vassa skärvor när om de faller.
Hur du än försöker kan du aldrig hitta alla bitar.
Det finna alltid en som upptäcks,
först när man är barfota,
vandrar