jag sitter inte längre på krogen någonstans och dricker mig för full.
Men det är samma skit som drabbar en. Illusionen är deras verklighet.
jobba en lögn.
sitta med kaffe på morgonen läsa tidingen en lögn.
våfflor på våffeldagen en lögn.
Och ju mer det ljuger. Desto hårdare knyter sig något inom mig. Jag tänker flytta ifrån deras sinnessjukdom och aldrig se tillbaka igen. Om jag ska bli sinnessjuk så ska jag göra det på ett mer levande vis.
min husbuss läcker in. Stor fin pöl alldeles bredvid huvudet på mig. Men jag frågar mig inte längre vad de är jag sysslar med för jag vet. jag vet varför jag gör det.
De är enkelt. Det finns inget annat. Allt annat är en illusion. Allt annat saknar varaktighet. Folk blåser sig så fulla med luft att de inte vågar släppa andan.
flyttar mig lite. Det regnar inte för att göra mitt liv surt. nåja, ingen alkohol. Och isoleringen räddar mig. Räddar mig från deras största vansinne.
folk är så förstörda, hatiska, svarta, förgiftade... att de inte vågar röra om i deras soppor, tänk på de råttorna de kanske kan finna..? och finns gör dem. Stora, feta råttor som gnager på deras mänskliga väsen.
knyter näven.
De går omkring med en målad förvåning på deras ansikte... dimmiga av bomull och fitta och knulla och fixa... De tror livet är bara bra sex. Vilda fester. Snygga stilar, bilar, killar... hashtag feminister med så mycket var inne i själen att de förråder dem själva med sitt hat och sviker sig med sitt självförakt, men skrika ut sitt hat de kan dem, så de fullständigt dreglar utöver tangentbordet. Och de som skriker fat shaming är sådana som aldrig skulle knulla en stor person.
jag har knullar tunna, små, långa, smala. De är inte storleken som gör det bra. Men vi är för många som knullar med ögonen och inte med hjärtat.
vi har för många som behöver harden the fuck up and eat more carbs. put down the bong and put down the coffee. ett helt släkte som vinglar fram som dimmiga ödlor som bara går mellan halvsömn och vanlig sömn. De värsta de vet är att vakna till.
Bara att sitta och bli underhålld, hur jävla bortskämd är man inte för att acceptera något sådant? Bara fyller sin hjärna med bomull, sin själ med bomull... Jag mår illa när jag tänker på dem , ty jag ser deras själ... så som Gollum...där sitter deras själ ensam i deras egna mörker och försöker överleva. Och blir matad de mest vidriga vidrigheter... avskum , ja... fortfarande människor, absolut.
folk måste våga lämna det där och åter igen ge sig ut i den riktiga världen. Klara sig själv. Våga ta sig an sådant som känns omöjligt. För det är oftast det de är, ett osynligt hinder som håller en kvar i "offer" mentaliteten.
folk vet helt enkelt inte vad styrka är.
vi sitter och fiser bort de vi kunde blivit medans vi ser på Netflix och himlar med ögonen mot folk som vet vad styrka är.
samtidigt så är vi alla människor, och de flesta har någon fin/ vacker egenskap... Men jag tycker de är kul när folk skriker om slopa skönhetsideal, å de är förtryckta av samhället... Men går efter den första bästa snyggingen dem kan hitta och glömmer av allt de blölat efter, enda tills den snyggingen rullar vidare, för det är ingenting där. Bara kvav luft. En instängd känsla. En håla för råttorna. Och OM nu samhället förtrycker en, varför böla om det till samhället? varför inte ge sig själv kraften och motbevisa allt man tycker ät fel genom att bli det?
sitta och skriva grejer på facebook bevisar inget. Ändrar inget. Betyder inget. Och många som säger sig vara för en sak... tackvare att de redan är så förgiftade faktiskt drar folk ifrån de dem vill upplysa om.
men dem gör de ändå.
De har inget annat.
De är bara ett håll för råttorna
och kvav luft.
Inget mer.
å de värsta dem vet är folk som ser det. Och påvisar det. Och lever alt de där dem önskar att dem "kunde"
för när det behövs så bevisar folk alldeles förtydligt vad dem är gjorda av... ursäkter