jag har så dåligt samvete

hur vi bodde under mina barns uppväxt

jag har bestämt mig

för att prata med dom

hur dom upplevde vårt boende

i många år var vår familj ensamma

fem kilometer från närmaste stora by

inga grannar som hade barn

i dom närmaste små byarna

mest äldre där dom flesta var pensionärer

det var meningen vi skulle rusta upp huset

som fanns på gården

med många lador och andra hus

jag trodde på det

om jag vetat om allt som skulle hända

hade jag hellre bott i en lägenhet

tills allt varit färdigt

i början hade vi varken vatten eller avlopp

vatten hämtade vi ur en källa nere vid sjön

det var tvärt att gå och på vintern var det lätt

att halka

vi hade el men det var inte mycket till

utebelysning

så när vintern kom hade vi en stjärna

som fick lysa upp stigen när vi skulle hämta vatten

utedasset var det också mörkt att gå till

under hösten var det svart

när jag var ensam hemma tordes jag inte gå dit

utan väntade tills mannen kom hem

då fick han gå med mig med en ficklampa

åren gick

barnen kom

vatten och avlopp kom in

toalett med tvättställ

inget badrum

barnen och jag åkte till badhuset

som fanns i fabriken

så småningom blev det ett badrum i källaren

dår också tvättmaskinen fick plats till slut

skönt att slippa den i köket

som under en tid var det enda rum

som vi bodde fem personer i

åren gick

barnen växte upp

jag fick jobb utanför hemmet

det var inte populärt

mannen blev arg

riktigt hysterisk

nu vet jag varför

han hade alltid någon som han besökte

när jag gick hemma anade jag ingenting

nu fick jag veta

arbetskamrater undrade varför hans bil

fanns på någons gård

det visste inte jag

men började ana

det var skönt att tjäna egna pengar

att inte behöva be om en slant ibland

tiden gick

med huset hände inte mycket

det blev två sovrum på övre våningen

vägen dit gick genom en kall farstu

på vintern var det jobbigt

barnen och jag klarade det

till slut fick jag nog

av mannens otrohet

jag bestämde mig att flytta

det var skönt att få ett HEM

det jag och två av barnen hade det bra

den äldste hade blivit så stor att han

flyttat till en egen lägenhet

det jag saknar från åren uppe i skogen

är sjön och tystnaden suset i asparna

när blåsten tog i

det var det bästa jag gjort när jag flyttade

mannen och den han hade då

trodde inte att jag skulle klara mig

tänk så fel de hade

en dag när jag känner att jag orkar

ska jag samla mina barn

fråga hur dom upplevde sin barndom

mannen bor kvar i huset med en ny sambo

ingenting har ändrats sedan vi flyttade

det är vad mina söner berättar

jag är så glad och tacksam

att det gått bra för dom

dom har fina barn

rikiga hus att bo i

det gläder mig

gör mig tacksam

att livet kunde bli så bra för dom

anits 19 november 218