Jag måste sätta allting i Fack.
Allting är Jag.
Ensam hemma, dock med katt.
Kanske att det är så påtagligt att jag är ensam?
Det känns som det!
En mindre korsfästelse!
I allafall känslomässigt.
Överdriver jag?

Om jag sätter mig själv främst.
Det blir bra!
Jag sätter mig själv i fack.
Det är en nödvändighet.
Hur jag vänder mig själv in och ut!

Facken ser ut så här;

En modebok för mig och garderoben! Vad jag har. Så att jag alltid kan återvända till de bästa valen!
En dagbok, så att jag minns gårdagen.
(Gårdagen en garden)
Städbok, mönster och planer, hur jag ska göra!
Det var väl det! Och så ler hon!