Redan medlem?
Logga in
Tills rädslan går på grund
Som en liten tanke jag hade i min hand en vit duva i dimman
bränningarna ropade i ett utlopp av yrsel känslor famnade mig tog sitt grepp höll det hårt
bränningarna ropade kom mig till mötes bli mitt skydd i mörkret tills rädslan går på grund.
Fri vers
av
Peter Kohlm
Läst 150 gånger Publicerad 2018-11-25 15:41 |
Nästa text
Föregående Peter Kohlm |