Soldat i lånade stövlar

han var ung

när han i kriget gick ut.

Det var kallt när han lämnade

hem och härd.

Ut vid fronten

samman med andra fattiga pojkar

som han.

Sent en eftermiddag

kom kriget nära,

mycket nära.

Tillsammand med fienden

kom den kalla vinden in.

Plötslig fanns han där framför

de lede fienden, ryssen.

Han frös inte till av anblicken 

men det var kallt om fötterna

filttoflorna räckte inte till.

Trots färskt hö

som mor lagt i.

Mannen som kom mot honom

hade fina varma stövlar på sina fötter.

Den unge mannen

som tidigare bara hade skjutit några harar

lyft sitt gevär och sköt den anstormade fiende.

Ryssen föll raklång och snön blev alldeles rött

där mannen föll och dog där.

Detta var vad de hade sagt

att skjut dig en ryss.

Mannes stövlar var en aning stora

men mor hade skickat med

nya raggsockor.

Nu frös han inte längre

han var nu en soldat med lånade stövlar 

till skydd mot kölden.

Han var nu soldat med lånade stövlar

från en ryss som lämnade fru

och tre barn efter sig.

Men så är krig

den enes död, den andres bröd!