Om du var landet
var jag flyktingen som
vandrade från vakuum till
kontorstorr matta, stelstruken fåtölj, ljusa ögon, blida värmevågor
flöt jag
intill havet
intill dig

Om du var landet
var jag så innerligt hemkommen
och så oändligt vacker
jag var på platsen där sekunderna fylldes och fylldes
i ett kar
att vindla ut i livsströmmarna

Om du var landet
var jag barnet som sprang
i land i ett land

Du var mitt alldeles eget land
där jag brann i kapp med eldstormarna
för att hålla solen kvar och dagen klar

Gjorde allt för mitt land

Men fick inte stanna