På de gamla tiderna
På de nygamla dumheterna
Och de onyttiga falska drömmarna

Samlade jag hela mitt liv på

Pustar!
Pustar!
Pustar!

Och ta en lååååååååååång andetag

Det visade sig att jag är en slump
Att jag är en påhittat sak
Att jag ej finns bland jordens skapelser

En slumpmässig någonting

Som inte kan existera i ett liv
Som inte kan existera i en värld
Söm tvingades till liv

Till ingenting och till ingen

Städer mina dumheter ut
Städer mina synder ut
Städer min drömmar ut

Städning misslyckades, fången hålls jag kvar

I en själ
I en kropp
I ett liv

Tills existensen brinner