Finns i trädgården
bland humlors surr och duvors kutter.
Runt om mig växandets hav,
hävande dagrar och skuggor.
Över mig molnens sorgkantade skepp.
Under mig jorden, underjorden.
Ett varande i födsel och förgängelse.

Finns som passagerare
under rodnande aftonhimmel
i tillvarons vågspel.
Redan ruttnar pionerna,
borta är äppelblommorna
och kaprifolens nyss så doftande händer
darrar skrynkliga och torra.

Finns på däcksplats,
en båtresa på gräsens mjuka vågkammar
bland nävors, sippors, lökars, liljors
glitterlekar och stumma brus.
Klätterhortensians grönvita segel
trängs med blåregnets änterhakar
över de röda dahliornas vitmålade vagga.

Finns i mig själv.
Vattentunnan speglar min själ.
Havet är stilla.
Allt är ro.
En resa är livet,
en växandets förvissning
mot en död i rosenregn.