Han tog luffarvägen i mitt liv men blev honom snart varse.
Han tog mig in i ett landskap där alla befann sig på en nivå som snart övergick mitt förstånd.
De talade ett tungomål som jag inte till att börja med förstod men snart fick en working knowledge (=kunskap om hur man gör något arbete utan djupare förståelse för varför det fungerar) i.
De både tycktes och inte tycktes vilja lära mig något
Viktigaste figuren var en liten grönskimrande groda som ivrigt sökte kontakt med mig men jag förstod inte något av vad han vill säga mig
När vädrens gudar hade släckt ned kom en vandringsman förbi.
-Jasså sa han Har du haft en stund med Gud
-Så det var Gud som kom förbi mig sade jag förskräckt och satte mig ned och det tog lång tid innan jag hann hämta mig från chocken