De som vistas på innersidan himlen
är naturligtvis främlingar för oss
När de är sig själva har de skarpa profiler
Då upptar deras skuggor området omkring oss
så vi sugs in i deras område
Medan de sväljer överflödet av dessa färger
och nyanser som smälter samman oss
så att alltsammans är ett dis
Våra sanningar går tyst skallgång
efter vad vi råkat lämna efter oss
och låter det som är kvar av oss
bilda ett användbart vändkors för ny värld