I trägår´n ligger äpplen i rader
runt om stuguknuten fram till grinden...
I ett träd sitter barn i en nybygg koja
där uppe hörs de busa och stoja...
Utrymmet är litet, blivit för smått...
Jag ser mig om och undrar då blott:
Men varför trängs alla på toppen där
pytte smått emot vad trädgården är...

Så jag som går förbi, ropar glatt upp:
- Hallå kom ner! Då ropas det till mej:
- Går ej va´ där! Vi stör oss på alla gupp...
- Gupp? - Hallå! Men var finns då dessa säg?
- ÄPPLENA SOM FALLIT NER STOPPAR OSS...
FASTNAR I DET VI GÖR, DE TRASIGA
ÄR JU ALLRA VÄRST FÖRSTÅS...
- Plocka upp dem, de fina kan bli, äpplemos...
- Va´e´mos för nå´t, blir det något gott?
- Javisst kokas äpplen med lite socker ihop då...
Där avbryts jag av barnens mor hon har hört
mitt prat med barnen och hon säger till mig:
- Vi har bott här i några år. När vi övertog huset,
vi som bott i lägenhet innan, sa ägarna till oss,
i komposten lägg inte bara i gräsklipp,
blanda i annat "grönt" också..
Och här fanns ju ALLA äpplen att ta till...
Ända långt in på hösten...