Dagen håller på att svalna av, varför olika främmande makter tar över verkligheten. Men då uppstår en motkraft som förmår oss att förhandla med de nya makterna som numera uppträder som ansikten som fladdrar förbi och är helt beroende av vinden för att vi skall uppleva dem Alla kommer från samma villkorade verklighet som gudarna och är därför sällsynt starka gods. Naturligtvis vill man att Ödet ska låta ens egna föreställningar styra den fortsatta utvecklingen.
För att inte låta oss styra utvecklingen släcker makterna ned nejden. Därefter låter de trumslagaren i bygdeorkestern att öka sina virvlar, varvid världen åter blir synlig för oss. Därmed är det inte svårt att få oss att skapa samvaro genom att berätta historier för varandra.
Att komma in denna värld är till att börja med knappast skrämmande. Det börjar med att man känner av en doft som inte funnits med tidigare men den är inte genomträngande. Det tar sin tid till dess att den dominerar verkligheten och det sker först när man är på väg att lämna verkligheten först långsamt som om alltsammans har hakat upp sig men därefter i allt snabbare takt. Samtidigt börjar ens andning bli alltmer ansträngd och slutligen frustar man och krampar för att sakta gå över i ett nytt stadium. Man är på väg att bli ett med den mytiska doften av Jordiska frukter en sinnesutvidgande drog efter ett hemligt recept endast känt av Dogen härskaren som för oss till en ofattbar och skrämmande verklighet för att vi skall kunna träda in i de exstatiska värld där Dödens drängar är obestridlig herre över allt och alla.