Redan medlem?
Logga in
Liten flicka i en kvinnas kropp
nyss jag var en liten flicka på framtiden jag inte blicka glad och sprallig nästan jämt men inte när något hänt
lek och spring i härlig natur ibland man fick se naturens djur i hagarna man smultron fann plocka så mycket man hann
sedan tonåren kom med allvar och med dessa grubblande tankar över livet, över tillvaron, över allt det var som om allt smakade salt
att bli mamma var nånting stort det kanske jag inte borde gjort men det blev två knytten till du får säga vad du vill
barnen min lycka är men inom mig jag bär på den lilla flickan kär hon kommer alltid vara där
jag saknar henne så det är svårt att förstå att jag en gång var hon men ålder ger ingen pardon
Bunden vers
(Rim)
av
Öknens Ros
Läst 357 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2019-10-01 13:22
|
Nästa text
Föregående Öknens Ros |