Jag sitter i mörkret och väntar på dig
Solen var är du?
Regnet strilar ner oavbrutet
Mina kinder är våta
av tårar

Jag gick en sväng i mörkret
för att se vad jag kunde skönja
Dropparna berättade för mig om sorg
och ensamhet

Där fanns en grupp människor
jag sades tillhöra
men det var inget som passade mig
jag ville därifrån
De var kriminella och lät mig inte gå
Hotade mig och sa att vi släpper dig ej

Upplevelsen väcker mig
Inser att jag håller mig undan därför
Att låsa sig vid individer
grupper är en fara

Men det gör ont att vara ensam
det gräver sig in
hyvlar skelettet
för varje år som går