Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Jag blev aldrig någon...

Jag stod stilla
fötterna kändes planterade i marken
kalla kårar spreds genom hela kroppen
då när rädslan tar över
när sinnet var som en egen enhet
det styr allt suget styr allt

det är svårt för mig att veta
för inga framsteg hade ägt rum
ingenting hade övervunnits
bara en sorts naken stillhet

men jag tycker om att veta
och hur mycket kraft
hade jag egentligen kvar
vem bestämde över denna förvirrade hjärna
i varje fall ...inte jag

satt fast i en ständig egenmanipulering
snart kommer ångesten
kroppen skakar
ju mer intensiva skakningarna blir
ju mer minskar all självinsikt
bara en till ...en sista

kroppen sugs ner
in i ångestens mörker
rädslan blir makaber
vad har jag gjort
den lilla insikt jag då försökte plantera i mig själv
blev aldrig till någon blomma


något tog över min kropp
kroppen jag själv ...inte längre ägde

Copyright © AndLou




Fri vers (Fri form) av AndLou VIP
Läst 137 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-11-05 22:16



Bookmark and Share


  Pia Laurell (fd Kal Wallin)
Detta är så levande beskrivet.
2019-11-06
  > Nästa text
< Föregående

AndLou
AndLou VIP