Trodde aldrig
jag kunde
vara ett offer

trodde jag var
tillräckligt stark
för att inte falla

det kliar på min hud
av stämplarna som sitter
printade på mig

vill gömma mig bakom en vägg
men väggen är full med massa
hål

den hjälper inte mig
försöker istället leka oberörd

men allting känns istället
som ett hugg i hjärtat

jag tror jag måste börja inse
att jag är

förlorad
med ett sprucket

hjärta.