I ENSAMHETEN - tanka

Månlampan lyste

drev dis i flytande blått

mörkerlagt sinne

ingen sjöng hjärtats sånger

vågor slog mot ensam strand

Bunden vers (Tanka) av Elisabeth Nilsson
Läst 273 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2019-12-13 17:37

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre Djuplodande misströstan, skeppsbrutna drömmar som vecklar ut sig i natten. Kan nästan ta på ensamheten, fint sorgset skrivet. 2020-01-19

Judas Ekholm Älskar fanimej den här! 2019-12-17

ResenärGenomLivet Vemodigt, men ack så vackert... 2019-12-16

M.Eta Stämningsfullt men ödsligt! 2019-12-14

bittemi Vackert i vemod 2019-12-14

Feliaxel Sorgligt vemod 2019-12-14

Niliboy Ja, huga ligensådet kan vara! 2019-12-13

Marita Ohlquist Vemodig och berörande Tanka om livet! 2019-12-13

KattenKin Fin tanka, poetisk och stämningsfull! 2019-12-13