när man vet att allt är slut

när man nästan har dött ut

då är allt över tack och adjö

man simmar motströms i en sjö

det är en underlig känsla att va passe

och ingen längre att räkna med

men det som var är över

ängar solsken lata dagar och klöver

lätt fångat så var det då

nu är jag en skugga går lätt på tå

osynlig över äng och mark

finns ej längre men ännu stark

ord som rör sig inom mig

inget jag känner igen i dig

nu kommer tiden när allt går i stå

stjärnorna lyser uppe i det blå

väntar på mig i aftonkväll

och kanske om jag är snäll

så får jag stanna en stund

vaken sömn ingen blund

nej bara ord inombords

ord och ord som en flod

rinner i minnets skrank

jag är nog bra krank

när inget mera går att få

ej höra eller förstå

döden kommer till oss alla

liten som stor den oss kalla

så är det fadderalla