jag i rum
ingenting äger rum
rum i kropp
-en orienterar sig
ibland när dikten är en staty av interstellära kodtrådar
bildas en genomskinlig kåda på kontursågens horisont
ögonen blinkar då i mellanrummets utfyllnad
äger självmordskompositionerna i anordningen
och tystnaden ekar händelser, hädelser, vad händer
vad för-sig-går, el ser händer
hävda
text
-ur
-er inuti något som tar intrycksgiv
-andetag omsluter yxa
drämmer i stenhuvud
tar sig uttryck i mycken smärta
förlorar hälften av det röda
ut ur datorspelsarbetsskiftet
sprutarmarna framför ögonen också här
i himlen i kväll en smiley
med ett öga som skuret blödande
men det är bara ur ett ögonpars var
-för-sig-självförstärkande utsnitt
om man zoomar är där bara ett molntäcke
ut
-anför
innanför
en kropp
tänker på att vara
ödmjuk inför möjligheten att
detta älskande
är en lek med ord
som den vandrar över jord
blöt och tung



Ö
öm
-som öm
ömsom skär
i mörkerlund
huddalen brant
rotationen ursinnig, impulsiv
aldrig blixtrande
igenom

fantiserar (om att) koda kåda