- Ska jag då aldrig slippa den där efterhängsna människan, kvider Ordet uppgivet

Flera ord dyker upp, står avvaktande i en klunga

- Hon tror att hon kan ena oss, vi som är så olika i betydelse och format, små, vardagliga, anspråkslösa - stora, ståtliga, pretentiösa. Det går inte, det blir kalabalik

- Till hennes försvar, hon knycker aldrig medvetet uttryck från det som redan är nedskrivet!    utbrister uppstickarordet

Avvaktande väntan innan någon annan tar ordet

- Nog måste vi alla, stora som små ord medge gemensamt, att det känns bra när hon tar oss i  anspråk. Vi står där i svart på vitt, samlade i formation - eller utan

- Ordgruppen kapitulerar härmed för alla som vill använda oss.

Ordgruppens beslut blir att kapitulera.  

Ordklungan är upplöst