Börjar gör en levnads cykel medelst lätta andetag.
Joller blandas snabbt med gyckel, rosig börjar livets dag.
Till att börja med går färden lättsamt under sång och trall
över solbelysta gärden, utmed breda backars fall.

Middagstid blir leden trängre, molnens bankar tornas opp,
färden roar inte längre hela tiden i sitt lopp.
Uppförsbackarna blir flera, andetagen kräver mer
luft i lungan, mycket mera ansträngd livets färd sig ter.

Slutligen, i aftonsången på det svala bergets höjd
vänder livets riktning gången och cyklisten sitter nöjd
på sin hemväg genom livet, tacksam för sin cykelfärd.
Val av väg var redan givet. Vägen, den var mödan värd!