Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Acceptans


Här sitter jag igen,
Ensam med mina tankar

Plötsligt, en tanke om dig
Du som aldrig riktigt fanns,
Inte egentligen.

Min bror säger att han saknar dig,
Men jag vet inte vad han saknar.

Jag fick aldrig känna en kärlek
Från dig
För mig
För dig.

Kanske fick han det,
Fast egentligen, vet jag att han inte fick det

Med alla dina lögner,
Lurade du in honom i ditt äckliga spindelnät.


Fick han att hata,
Vilja dö

Fick honom att tro att du älskade honom
Fastän, du inte längre visste vad kärlek var.

En mysig, varm manipulation
Omfamnade honom,
Min kära, ängsliga bror.

För mig var du en främling,
Och jag kände mig vilsen i ditt hem
Mitt rum utan leksaker ekade alltid tomt.
Och ibland låg en annan i min säng, med min enda filt.

Han var tio år,
Han ville dö
Men varför visste han inte,
Varken nu eller då.

Hjärntvättningen suddade ut alla sår
Som kvävde honom, när ditt liv tog slut.
Han ser dig nog fortfarande som hans gud.

Många historier har jag hört om dig,
Min så kallade far,
Hur du var innan
Drogerna tog dig i sitt grepp.

Jag har sett videor där du skrattar, ler
Full av liv och lycka.
Jag har sett kort när du kramar mig hårt
Men jag var bara två,
Jag fick aldrig se dig så.
Förutom där, på bild.
Innan livet gjorde dig blind.

Men jag ser ingen annan än en bekant,
Som några gånger höll min lilla hand.
Precis som många andra gjort,
Skillnaden är, att de höll mig kvar
i ett fast grepp.
Redan innan du min hand släppt.

Du ville så gärna att jag skulle älska dig
Men hur kunde jag,
när du inte älskade mig.
Och du visste, att du aldrig skulle få höra,
Hur älskad du var.

Och du ligger där i soffan, medan hon
Din fru,
Ser ner på mig som en smutsig spis.

Du var aldrig där,
Du höll mig inte kär.
Du skyddade mig aldrig, från alla giftiga bär.

Och jag inser nu medans jag skriver det här:
Att se dig död när jag var sju,
Liggandes där,
Kall, blek med blå läppar

Aldrig egentligen var ett besvär.

Och jag tror att det var då,
Jag först insåg,
När inte ens en liten tår,
Rann nedför min kind-
Att utan dig,
Skulle vi,
Få en bättre värld.
Och min brors hand kommer jag alltid ha i min.
Även när han önskar,
Att det var din.

11-06-20

/ Minusgrader










Fri vers (Fri form) av Minusgrader
Läst 123 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-06-12 00:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Minusgrader
Minusgrader