som en klar och krispig höstmorgon

med frostrosor i det stelfrusna gräset

med sol på klarblå himmel

hälsar oss hösten igen

fastän vetskapen säger oss

det är naturens ordning

motvilligt tvingas vi inse

att sommaren är förbi

trädens löv klorofyllet mister

färgas i sprakande gult och rött

det märks att det är höst

vinden biter kinden

så vi träder in i höstens rike

med dess ibland bistra kyla

kanske det en brittsommar blir

vi får glädjas åt solens värme