i livets hårda skola

så lätt att såra varandra

hårda ord som sägs

på den väg vi vandra

litet barn hejdlöst gråter

förtvivlat barnet är

orättmätigt tillrättavisat

det i hjärtat skär

de vuxna sviker löften

tänker ej på konsekvens

krossar någons hjärta

de ej har vett och skäms

vänner sedan många år

blir fiender för ingenting alls

ilska fräter svarta hål

de skriker för full hals

att lägga ner stridsyxan

tycks vara svårt

alla vill de ha rätt

det sitter inne hårt

att uttala ordet förlåt

det lilla stora ordet

att ta det i sin mun

tycks vara rena mordet

att låta hjärtat tala

visa ödmjukhetens röst

den sanna klokheten

förlåtelsen ger tacksam tröst

en gåva det är

att visa mänsklighet

ej vildar vi är

byggda av humanitet