din knopp var en mäktig kupol
speglade sig i solen
log mot alla

men en hemsk dag
blev du en fisk utan ögon
knoppen rosenskär hann aldrig öppna sig

fisken snurrande som en dödsdömd karusell
simmade bort från allt som ville den väl
övermodig i sin blinda lycka

lilla hårda kärlekspupill
trinda och glödande scharlakansröda
jag vaktade dig
men inget hjälpte
en dag var du borta

vågorna slog sönder skeppet
slog sönder kammaren
den glansiga knoppen

hur kan jag leva
jag ser dig i var och en