Lövträdens blad skiftar färg
nu, när höstens röst tar tag
målar om dalar och berg
med svepande penseldrag.

Man känner ett slags vemod
när sommaren är förbi
med så mycket den oss bistod
en fröjd var att vistas däri.

Årstider går sin gilla gång
vi råder inte däröver
var och en har sin egen sång
av den tonart den behöver.