Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mina ögon

är som gröna öar
som gräsen på marken,
med ringar av brunt .
som det vissna löven på marken. .
sen t ringar av blott ,
som havets mörka färg
i bland käner jag mig som en bland ras ,
mina känslor är som havet . .
havet som brusar . havets vågor älskar jag.
kanske jag fått pappas sjömans blod ,
det oroliga att söka och söka och söka veta mer om alt ..
det finns väl inge mer . för mig att fina livet ..
en frid och ro en stillhet i hjärtat i mitt trasiga hjärta .. öppnar du porten..
när jag kommer till evighetens port inte ännu vill se minna barn barn växa upp-
jag ber vaka över mig mina kära , dom mina kära älskar jag ber hjälp ala som behöver din hjälp , har varit i avgrunden många gånger .så fort nån dör hanar man där hamnar i en mörk grop . det tar tid att ta sig upp igen när roine dog jag var lånt ner man kan komma i botten då började min chef på jobbet titta in i mina ögon hela tiden prata dra mig till baka till livet var rädda om varandra alla som läser det här älskar er ni som vill ta emot det det är från högre makter . sänder det vidare till alla av birgiita skrev nu




Prosa av siv birgitta.a. VIP
Läst 46 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-12-26 09:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

siv birgitta.a.
siv birgitta.a. VIP